1111
Nu när jag kollade in på bloggen för att se mitt förra inlägg så såg att besökarantalet var på exakt 1,111. Änglanummer 1111 står för "Spiritual awakening". Tjooo! Hoppas att många saker kan bli lättare nu.
Shamansk behandling - och mitt kraftdjur!!
Det här inlägget kommer vara rätt personligt och jag kommer inte att berätta hela bakgrunden men de som känner mig vet hur jag mått och andra personliga saker som ligger till grund till detta inlägg.
Idag var jag på min första shamanska behandling (eller första var egentligen den för ett år sedan där när jag utforskade tidigare liv, men det här var lite annorlunda).
Jag har fått nog på hur jag mått de senaste åren efter att min son föddes och bestämde att en shamansk behandling inte kunde sitta fel efter min reiki i fredags. Jag berätta om min förlossning för Helena och att jag mått dåligt sedan den var. Efter diskussioner så trodde hon att det var något som hände vid förlossningen som triggade igång allting för mig så hon reste med sin guide för att se vad de kunde hitta.
När hon kopplade upp sig "shamanskt" så kände jag en värme mot pannan som att någon stod ovanför mig och höll en värmelampa mot mig. Tänkte först att det kanske var reikin som drog igång men det brukar kännas direkt mot hjässan, och inte mot pannan så, men reikin gör ju lite som den vill och behöver och jag tänkte inte mer på det.
Tydligen så hade mitt kraftdjur dykt upp direkt och varit alldeles till sig från början. En häst! En stor svartbrun häst med vit bläs. Hur häftigt är inte det? En riktigt stor och maffig häst tydligen, som en mustang sa hon. Wow. Äntligen vet jag vad mitt kraftdjur är! :D
Helena hamnade i förlossningssalen. Hon såg mig helt panikslagen och såg hur jag väldigt motvilligt lämnade Benjamin när jag rullades iväg till operationssalen. I all panik och längtan så såg hon en del av migsjälv följa efter honom ut ur salen och lämna mig. En sorts ljusvariant av migsjälv. Hon följde efter den och in i en annan sal/rum (antagligen rummet på BB) och där stod jag och lutade mig över Benjamin med ögonen helt fixerade på honom. Jag lämnade honom inte med blicken. En del av mig själv hade alltså lämnat min kropp och lämnat ett hålrum bakom sig. Inte bra.
I samma veva som min son föddes så avled en gammal dam på sjukhuset. Hon hade varit rätt förvirrad, ledsen och framförallt ensam när hon dog (antagligen dement). Ingen av hennes anhöriga var med i det ögonblicket. Hon hade irrat omkring lite grann när hon träffade på mig. En varm och snäll person, hade hon tänkt, och eftersom det fanns plats efter att jag lämnat iväg en del av mig så hade hon tagit den platsen. Igen, inte bra. Hon hade varit en rätt vresig och lättirriterad dam vad Helena uppfattade det som. Så hennes humör har påverkat mig genom dessa tre år och antagligen orsakat denna extra ilska och ångest som jag själv upplevt.
När Helena och guiderna tog bort henne så hade hon motvilligt lämnat. Hennes mamma mötte henne i ljuset till slut och de lovade damen att hon skulle få en egen, yngre kropp om hon lämnade min (eftersom vi återföds). Efter det så lämnade hon mig. De fick ut henne genom min rygg och efter att hon kommit ut så klev min häst fram och vaktade med bestämt uppsyn så ingenting annat tog sig in innan vi kunde fylla på med mina saknade riktiga delar. Jag lutade mig tydligen lite mot honom också. Fint! 💗
När de skulle hämta hem mig så var det lite motstånd också. Ljusvarianten av migsjälv ville inte lämna Benjamins sida. Jag vägrade tro på att jag inte hade en kropp och blev högst förvånad när jag försökte lyfta upp honom och mina händer bara gled rakt genom honom. Jag hade inte känt av tiden där alls och trodde att det fortfarande var september 2016. Helena förklarade att den varianten av mig fortfarande skulle se Benjamin varje dag och när den insikten slog till så gick jag med på att följa med.
De tog med mig upp till den övre världen där jag fick healing. Massor av healing. Jag tror att det var där som även Benjamin var med. Hennes guide hade gått fram till honom och sagt mjukt "nu är det dags att göra det där som vi pratade om förut" och Benjamin hade sagt typ "okej" glatt och tagit ur en ljusboll ur sitt hjärtchakra och gett guiden. Den var också en del av mig som hade fastnat i honom. Så Benjamin har också haft en del av mig i sig. Stackarn, inte undra på att han är som han är gullet.
Helena hade frågat om Benjamin behövde någon healing eller liknande men de hade sagt att det behövde han verkligen inte. Så skönt att höra! Han hade varit så härlig där uppe sa hon.
Helena fick även åka till ett ställe där en ängel bor. En rätt tragiskt plats sa hon för där är människors livsgnista. Folk som haft problem och förlorat sin livsgnista - det är där de är. Ängeln hade frågat vad hon ville och bad om Malin livsgnista. Hon hade fått den och sedan frågat om hon inte kunde ta med sig fler till andra personer, eftersom det är så tragiskt att de ska vara fast där, men det skulle ta alldeles för lång tid att hitta dessa personer så hon fick min helt enkelt. Hon placerade den i mitt hjärtchakra där den hör hemma.
I operationssalen, sa hon senare, hade hon också fått heala lite folk. Alla som var med i operationssalen fick en liten kristall i hjärtchakrat, varenda person. Hon sa att Patrik var med i den sal hon såg också (det var han inte i den verkligen för han var på BB med Benjamin då) så han hade också fått en. Hon var lite förvånad själv över hela förfarandet att alla i salen skulle få en kristall, men det var tydligt att det var det guiderna ville och tyckte behövdes.
När hon rest klart så hade hon en sten som hon tog mot mitt hjärtchakra och blåste på (riktigt varm luft). Sedan mot kronchakrat. Det var mig själv som hon blåste in, de delar som fattats. Sedan blåste hon mot stenen mot hjärtchakrat igen och slutligen mot pannan. När hon gjorde mot pannan så kändes PRECIS som den där varma känslan jag fick i början när hon kopplade upp sig. Helt sjukt vad likt det var. Det var olik den första gången hon blåste också. Hon sa efteråt att det var hästen, mitt kraftdjur, som hon blåste in då. Eftersom den hade varit med mig hela tiden och stått och grejat med mulen mot mig så var det nog den jag kände mot pannan där när hon kopplade upp sig. När vi reste första gången, ett år sedan för tidigare liv, så hade den inte dykt upp eller visat sig så den var extra glad över att få vara med nu.
Hon avslutade med att blåsa mellan bas- och sakrala chakrat. Typ där livmodern är. Det roliga här är att innan hon ens hade kommit dit så kändes konstigt i nedre magen som att något petade eller fladdrade där inne. Hon sa att det hade bildats ett ärr där (inte fysiskt ärr, men psykiskt kan man väl säga) efter förlossningen. En trollslända med rödorangea lysande vingar hade kommit och velat hela det. Ett medicindjur alltså. Det var den hon blåste in där vid livmodern. Efter att hon var klar så kändes det som ett varmt lätt tryck över magen där hon haft stenen. Det var verkligen som en liten varm sten var kvar där tills jag satte mig upp några minuter efter.
Hästens betydelse och vad det ville framföra framförallt var frihet. Att jag ska känna mig fri i att göra saker och inte känna mig instängd. Det är precis vad jag behöver! Jag känner mig instängd hemma och när jag väl gör saker så känns det som att jag behöver skynda mig hem och orolig för hur det går hemma. Knappt någon gång har jag behövt skynda mig hem eller det inte gått bra utan mig så det är helt oförfogat tankemönster. Jag hoppas att hästen kan få igenom det. Jag ska tänka och jobba på det själv.
Det jag kan göra själv nu är att ge migsjälv reiki och även en liten uppgift som jag ska få på mailen. Det utgår i att rensa andra personers energier från mina. Jag ska vara uppmärksam på om personer från förr dyker upp på konstiga sätt inom några dagar/veckor och då notera det. Resten av instruktionerna kommer i mailen.
Både jag och Helena tyckte att det var konstigt att man inte märkt den där kvinnan som varit hos mig så länge tidigare genom reikin bl a. Guiderna sa att hon hade gömt sig riktigt bra och inte velat bli upptäckt. Hon hade gillat reikin och känt sig bättre själv genom den. Hon frågade också varför vi inte märkt detta i januari när vi reste till tidigare liv men svaret var enkelt att "Era intentioner då var att göra tidigare liv". Det var det som var rätt då. Jag har tänkt mycket på mina tidigare liv och är glad att jag gjorde dem så inga illa tankar där.
Den där isande känslan jag haft i luftrören i bröstkorgen kan nog ha att göra med detta med. Jag har inte känt något av det på någon dag vad jag kan missminna mig, men sedan behandlingen började och även nu på kvällen, så har jag känt av det väldigt mycket. Speciellt under hennes resa när allt drogs ur mig och sattes tillbaka i mig.
En väldigt intressant och förhoppningsvis resultatgivande behandling alltså. När jag kom hem så kände jag mig lugnare och framförallt gladare än på länge. Jag hoppas innerligen att det kommer hålla i sig och jag ska ge migsjälv reiki lite varje dag. Tänk om detta verkligen kan vara den saknade pusselbiten och jag kan hitta tillbaka till mitt gamla jag igen. Hon trodde också att detta kan göra att saker flyter på lättare i mitt liv. Med rätt intentioner så kommer det nu att inte finnas lite mycket hinder. Jippi!
Idag var jag på min första shamanska behandling (eller första var egentligen den för ett år sedan där när jag utforskade tidigare liv, men det här var lite annorlunda).
Jag har fått nog på hur jag mått de senaste åren efter att min son föddes och bestämde att en shamansk behandling inte kunde sitta fel efter min reiki i fredags. Jag berätta om min förlossning för Helena och att jag mått dåligt sedan den var. Efter diskussioner så trodde hon att det var något som hände vid förlossningen som triggade igång allting för mig så hon reste med sin guide för att se vad de kunde hitta.
När hon kopplade upp sig "shamanskt" så kände jag en värme mot pannan som att någon stod ovanför mig och höll en värmelampa mot mig. Tänkte först att det kanske var reikin som drog igång men det brukar kännas direkt mot hjässan, och inte mot pannan så, men reikin gör ju lite som den vill och behöver och jag tänkte inte mer på det.
Tydligen så hade mitt kraftdjur dykt upp direkt och varit alldeles till sig från början. En häst! En stor svartbrun häst med vit bläs. Hur häftigt är inte det? En riktigt stor och maffig häst tydligen, som en mustang sa hon. Wow. Äntligen vet jag vad mitt kraftdjur är! :D
Helena hamnade i förlossningssalen. Hon såg mig helt panikslagen och såg hur jag väldigt motvilligt lämnade Benjamin när jag rullades iväg till operationssalen. I all panik och längtan så såg hon en del av migsjälv följa efter honom ut ur salen och lämna mig. En sorts ljusvariant av migsjälv. Hon följde efter den och in i en annan sal/rum (antagligen rummet på BB) och där stod jag och lutade mig över Benjamin med ögonen helt fixerade på honom. Jag lämnade honom inte med blicken. En del av mig själv hade alltså lämnat min kropp och lämnat ett hålrum bakom sig. Inte bra.
I samma veva som min son föddes så avled en gammal dam på sjukhuset. Hon hade varit rätt förvirrad, ledsen och framförallt ensam när hon dog (antagligen dement). Ingen av hennes anhöriga var med i det ögonblicket. Hon hade irrat omkring lite grann när hon träffade på mig. En varm och snäll person, hade hon tänkt, och eftersom det fanns plats efter att jag lämnat iväg en del av mig så hade hon tagit den platsen. Igen, inte bra. Hon hade varit en rätt vresig och lättirriterad dam vad Helena uppfattade det som. Så hennes humör har påverkat mig genom dessa tre år och antagligen orsakat denna extra ilska och ångest som jag själv upplevt.
När Helena och guiderna tog bort henne så hade hon motvilligt lämnat. Hennes mamma mötte henne i ljuset till slut och de lovade damen att hon skulle få en egen, yngre kropp om hon lämnade min (eftersom vi återföds). Efter det så lämnade hon mig. De fick ut henne genom min rygg och efter att hon kommit ut så klev min häst fram och vaktade med bestämt uppsyn så ingenting annat tog sig in innan vi kunde fylla på med mina saknade riktiga delar. Jag lutade mig tydligen lite mot honom också. Fint! 💗
När de skulle hämta hem mig så var det lite motstånd också. Ljusvarianten av migsjälv ville inte lämna Benjamins sida. Jag vägrade tro på att jag inte hade en kropp och blev högst förvånad när jag försökte lyfta upp honom och mina händer bara gled rakt genom honom. Jag hade inte känt av tiden där alls och trodde att det fortfarande var september 2016. Helena förklarade att den varianten av mig fortfarande skulle se Benjamin varje dag och när den insikten slog till så gick jag med på att följa med.
De tog med mig upp till den övre världen där jag fick healing. Massor av healing. Jag tror att det var där som även Benjamin var med. Hennes guide hade gått fram till honom och sagt mjukt "nu är det dags att göra det där som vi pratade om förut" och Benjamin hade sagt typ "okej" glatt och tagit ur en ljusboll ur sitt hjärtchakra och gett guiden. Den var också en del av mig som hade fastnat i honom. Så Benjamin har också haft en del av mig i sig. Stackarn, inte undra på att han är som han är gullet.
Helena hade frågat om Benjamin behövde någon healing eller liknande men de hade sagt att det behövde han verkligen inte. Så skönt att höra! Han hade varit så härlig där uppe sa hon.
Helena fick även åka till ett ställe där en ängel bor. En rätt tragiskt plats sa hon för där är människors livsgnista. Folk som haft problem och förlorat sin livsgnista - det är där de är. Ängeln hade frågat vad hon ville och bad om Malin livsgnista. Hon hade fått den och sedan frågat om hon inte kunde ta med sig fler till andra personer, eftersom det är så tragiskt att de ska vara fast där, men det skulle ta alldeles för lång tid att hitta dessa personer så hon fick min helt enkelt. Hon placerade den i mitt hjärtchakra där den hör hemma.
I operationssalen, sa hon senare, hade hon också fått heala lite folk. Alla som var med i operationssalen fick en liten kristall i hjärtchakrat, varenda person. Hon sa att Patrik var med i den sal hon såg också (det var han inte i den verkligen för han var på BB med Benjamin då) så han hade också fått en. Hon var lite förvånad själv över hela förfarandet att alla i salen skulle få en kristall, men det var tydligt att det var det guiderna ville och tyckte behövdes.
När hon rest klart så hade hon en sten som hon tog mot mitt hjärtchakra och blåste på (riktigt varm luft). Sedan mot kronchakrat. Det var mig själv som hon blåste in, de delar som fattats. Sedan blåste hon mot stenen mot hjärtchakrat igen och slutligen mot pannan. När hon gjorde mot pannan så kändes PRECIS som den där varma känslan jag fick i början när hon kopplade upp sig. Helt sjukt vad likt det var. Det var olik den första gången hon blåste också. Hon sa efteråt att det var hästen, mitt kraftdjur, som hon blåste in då. Eftersom den hade varit med mig hela tiden och stått och grejat med mulen mot mig så var det nog den jag kände mot pannan där när hon kopplade upp sig. När vi reste första gången, ett år sedan för tidigare liv, så hade den inte dykt upp eller visat sig så den var extra glad över att få vara med nu.
Hon avslutade med att blåsa mellan bas- och sakrala chakrat. Typ där livmodern är. Det roliga här är att innan hon ens hade kommit dit så kändes konstigt i nedre magen som att något petade eller fladdrade där inne. Hon sa att det hade bildats ett ärr där (inte fysiskt ärr, men psykiskt kan man väl säga) efter förlossningen. En trollslända med rödorangea lysande vingar hade kommit och velat hela det. Ett medicindjur alltså. Det var den hon blåste in där vid livmodern. Efter att hon var klar så kändes det som ett varmt lätt tryck över magen där hon haft stenen. Det var verkligen som en liten varm sten var kvar där tills jag satte mig upp några minuter efter.
Hästens betydelse och vad det ville framföra framförallt var frihet. Att jag ska känna mig fri i att göra saker och inte känna mig instängd. Det är precis vad jag behöver! Jag känner mig instängd hemma och när jag väl gör saker så känns det som att jag behöver skynda mig hem och orolig för hur det går hemma. Knappt någon gång har jag behövt skynda mig hem eller det inte gått bra utan mig så det är helt oförfogat tankemönster. Jag hoppas att hästen kan få igenom det. Jag ska tänka och jobba på det själv.
Det jag kan göra själv nu är att ge migsjälv reiki och även en liten uppgift som jag ska få på mailen. Det utgår i att rensa andra personers energier från mina. Jag ska vara uppmärksam på om personer från förr dyker upp på konstiga sätt inom några dagar/veckor och då notera det. Resten av instruktionerna kommer i mailen.
Både jag och Helena tyckte att det var konstigt att man inte märkt den där kvinnan som varit hos mig så länge tidigare genom reikin bl a. Guiderna sa att hon hade gömt sig riktigt bra och inte velat bli upptäckt. Hon hade gillat reikin och känt sig bättre själv genom den. Hon frågade också varför vi inte märkt detta i januari när vi reste till tidigare liv men svaret var enkelt att "Era intentioner då var att göra tidigare liv". Det var det som var rätt då. Jag har tänkt mycket på mina tidigare liv och är glad att jag gjorde dem så inga illa tankar där.
Den där isande känslan jag haft i luftrören i bröstkorgen kan nog ha att göra med detta med. Jag har inte känt något av det på någon dag vad jag kan missminna mig, men sedan behandlingen började och även nu på kvällen, så har jag känt av det väldigt mycket. Speciellt under hennes resa när allt drogs ur mig och sattes tillbaka i mig.
En väldigt intressant och förhoppningsvis resultatgivande behandling alltså. När jag kom hem så kände jag mig lugnare och framförallt gladare än på länge. Jag hoppas innerligen att det kommer hålla i sig och jag ska ge migsjälv reiki lite varje dag. Tänk om detta verkligen kan vara den saknade pusselbiten och jag kan hitta tillbaka till mitt gamla jag igen. Hon trodde också att detta kan göra att saker flyter på lättare i mitt liv. Med rätt intentioner så kommer det nu att inte finnas lite mycket hinder. Jippi!
Intressant reikisession
Jag har mått rätt så sisådär sedan reikikursen och inte fokuserat på reiki alls tyvärr. Först var det utrensningen som alltid är rätt påfrestande, och efter det blev jag förkyld med en rejäl hosta, som säkerligen också var utrensning, och sedan har det var andra privata saker som påverkat mitt liv så jag har inte ägnat mycket tid alls till reikin faktiskt. Därav mitt avbrott i bloggen här.
Sedan min förkylningen så har jag haft en isande känsla i luftrören mitt i bröstet, men efter att det inte gav med sig efter att hostan gjorde det så bokade jag in en reikisession till idag. Vilken halvtimme det blev :)
Det första som Ellen fick till sig var en rädd liten kanin/hare som var vid mig. Hon lugnade den och sa att allt skulle bli bra. Den var inte vit utan lite spräcklig och jättemjuk och fluffig. Det påminner mig om den kanin jag såg framför min inre syn innan min trumresa i augusti. Vi kom fram till att det nog ÄR mitt kraftdjur. Yay! Känns jättekul.
Det hon hittade i luftrören var som en metalltråd som satt fast inifrån bröstkorgen, upp genom halsen och ut genom käken på höger sida. Jag har ju känt att det ilat hela upp genom halsen så det var ju riktigt slående. Efter att hon dragit bort den blev det som en stor isande klump där istället sa hon. Riktigt isande kall så det gjorde nästan ont att ha händerna där tydligen. Jag kände själv en väldig kyla stundtals från hennes händer och stundtals så fluktuerade dem i väldig värme. Det kändes som att luftrören vibrerade på ett konstigt sätt två gånger och det lär ha varit när hon drog ut metalltråden.
Efter att hon fick bort den stora isande klumpen så fyllde hon på med ljus där. Kaninen var tydligen med där, ivrigt ifyllandes. :)
Hon satte sedan händerna på min högra höft. Hon höll där rätt länge och ju längre hon höll händerna där desto svårare fick jag att ligga still. Det var som ett oerhört pickande och stickande inifrån. Det gjorde inte ont, men rätt obehagligt. Hon kände som en stor luftbubbla som expanderas och till slut spräcktes. Det var en stor energiblockering som släppte helt enkelt.
Efter berättade hon att hon starkt fått känslan av att allt jag jobbat med de senaste åren (det har varit rätt omtumlande tre(-ish) år för mig) inte grundar sig i något som hänt mig i det här livet, utan det är tidigare livs svårigheter som fortfarande sätter sina spår. Hon trodde att jag säkert levt många liv (som även Helena från Willow också sagt) och nu är det dags att tag i dem. Så jäkla spännande! Jag känner ju hela tiden som att det är något jag ska göra och ta tag i men det blir aldrig riktigt bra vad jag än gör känns det som. Under reikin idag så satt jag med Ellen och Ellens reikiguide och skrev på ett papper (alltså i ett annat plan, Ellen såg det för sin inre syn). Jag skrev ner orsaker till dessa svårigheter tydligen och det var bl a att jag antagligen förlorat ett barn i ett av mina tidigare liv. Jag har nu bokat in en Shamansk behandling hos Helena på Willow om en vecka för att se om det kan hjälpa. Ska bli så otroligt spännande! När vi pratade om det här så fick jag sådana spiritual chills! Hihi.
Efter reikin fick jag dra två kort. Ett för där jag är just nu, och ett dit jag är på väg. Så himla slående så det är ju skrattretande!
De underbart fina korten är The Faeries Oracle av Brian Froud.
Sedan min förkylningen så har jag haft en isande känsla i luftrören mitt i bröstet, men efter att det inte gav med sig efter att hostan gjorde det så bokade jag in en reikisession till idag. Vilken halvtimme det blev :)
Det första som Ellen fick till sig var en rädd liten kanin/hare som var vid mig. Hon lugnade den och sa att allt skulle bli bra. Den var inte vit utan lite spräcklig och jättemjuk och fluffig. Det påminner mig om den kanin jag såg framför min inre syn innan min trumresa i augusti. Vi kom fram till att det nog ÄR mitt kraftdjur. Yay! Känns jättekul.
Det hon hittade i luftrören var som en metalltråd som satt fast inifrån bröstkorgen, upp genom halsen och ut genom käken på höger sida. Jag har ju känt att det ilat hela upp genom halsen så det var ju riktigt slående. Efter att hon dragit bort den blev det som en stor isande klump där istället sa hon. Riktigt isande kall så det gjorde nästan ont att ha händerna där tydligen. Jag kände själv en väldig kyla stundtals från hennes händer och stundtals så fluktuerade dem i väldig värme. Det kändes som att luftrören vibrerade på ett konstigt sätt två gånger och det lär ha varit när hon drog ut metalltråden.
Efter att hon fick bort den stora isande klumpen så fyllde hon på med ljus där. Kaninen var tydligen med där, ivrigt ifyllandes. :)
Hon satte sedan händerna på min högra höft. Hon höll där rätt länge och ju längre hon höll händerna där desto svårare fick jag att ligga still. Det var som ett oerhört pickande och stickande inifrån. Det gjorde inte ont, men rätt obehagligt. Hon kände som en stor luftbubbla som expanderas och till slut spräcktes. Det var en stor energiblockering som släppte helt enkelt.
Efter berättade hon att hon starkt fått känslan av att allt jag jobbat med de senaste åren (det har varit rätt omtumlande tre(-ish) år för mig) inte grundar sig i något som hänt mig i det här livet, utan det är tidigare livs svårigheter som fortfarande sätter sina spår. Hon trodde att jag säkert levt många liv (som även Helena från Willow också sagt) och nu är det dags att tag i dem. Så jäkla spännande! Jag känner ju hela tiden som att det är något jag ska göra och ta tag i men det blir aldrig riktigt bra vad jag än gör känns det som. Under reikin idag så satt jag med Ellen och Ellens reikiguide och skrev på ett papper (alltså i ett annat plan, Ellen såg det för sin inre syn). Jag skrev ner orsaker till dessa svårigheter tydligen och det var bl a att jag antagligen förlorat ett barn i ett av mina tidigare liv. Jag har nu bokat in en Shamansk behandling hos Helena på Willow om en vecka för att se om det kan hjälpa. Ska bli så otroligt spännande! När vi pratade om det här så fick jag sådana spiritual chills! Hihi.
Efter reikin fick jag dra två kort. Ett för där jag är just nu, och ett dit jag är på väg. Så himla slående så det är ju skrattretande!
The Fee Lion - det är här jag är, reversed reading
The Oak Men - det här hit jag ska, igen reversed reading.
De underbart fina korten är The Faeries Oracle av Brian Froud.
Reiki 2 avklarad
Hej allihopa!
I söndags fick jag mitt nya diplom. Reiki 2-kursen avklarad och jag är nu reikiterapeut och kan, om jag vill, nu ta betalt för mina reikisessioner. Hur roligt känns inte det?! :)
Man fick lära sig härliga och användbara symboler som boostar vissa funktioner. Det kryper i mig i väntan av användning för jag vet precis vilka som kan ha nytt av dessa. Dessvärre får/kan jag inte ge andra reiki på en månad ungefär. Efter en kurs så händer så mycket i ens egna chakran och kropp att man behöver all energi själv ett tag. Det var likadant efter reiki 1.
Känns jättekul att ha gjort kurs 2 i alla fall och jag ser fram emot att ge andra reiki och se om de känner någon skillnad. Tills dess boostar jag mig själv med reiki och hoppas att det inte blir alltför omtumlande med nya reikienergin.
I söndags fick jag mitt nya diplom. Reiki 2-kursen avklarad och jag är nu reikiterapeut och kan, om jag vill, nu ta betalt för mina reikisessioner. Hur roligt känns inte det?! :)
Man fick lära sig härliga och användbara symboler som boostar vissa funktioner. Det kryper i mig i väntan av användning för jag vet precis vilka som kan ha nytt av dessa. Dessvärre får/kan jag inte ge andra reiki på en månad ungefär. Efter en kurs så händer så mycket i ens egna chakran och kropp att man behöver all energi själv ett tag. Det var likadant efter reiki 1.
Känns jättekul att ha gjort kurs 2 i alla fall och jag ser fram emot att ge andra reiki och se om de känner någon skillnad. Tills dess boostar jag mig själv med reiki och hoppas att det inte blir alltför omtumlande med nya reikienergin.
Diplom
Igår satte jag äntligen upp mitt diplom från reiki 1-kursen.
Ni kan också se att jag köpt en matta till min lilla reikihörna samt en fin ljuslykta. Mycket mer än det har inte hänt, men jag har gett två personer reiki där på övervåningen så det går framåt.
Till helgen stundar reiki 2-kursen. Mycket spännande!
Hare på besök
Imorse när jag satte min son vid köksfönstret för att vinka av mig till jobbet så skuttade en hare förbi på vägen och upp på vår uppfart. Jättefin!
Jag kollade upp vad haren har för budskap (kände som att den var budskapig). Här är det:
Ur Solögas Djurens språk:
Hare
Släpp taget och ge dig hän i glädje. Ta det avgörande steget nu. Min gåva till dig är att visa företagsamhet.
Ur övernaturligt.ifokus.se om kraftdjurens betydelse:
Kanin och hareMakt, hjältemod, överflöd, växlingar och cykler
I den kinesiska zodiaken är kaninen det mest fördelaktiga tecknet. De som är födda i kaninen ska ha stor makt. I många kulturer anses kaninen vara en skapelse av månen med feminina energier. Detta innebär förmågan att se de olika cyklerna och växlingarna i naturen.
Jag jobbar fortfarande på mina blockeringar jag har så det här känns som ett litet budskap att raska på lite :)
Jag kollade upp vad haren har för budskap (kände som att den var budskapig). Här är det:
Ur Solögas Djurens språk:
Hare
Släpp taget och ge dig hän i glädje. Ta det avgörande steget nu. Min gåva till dig är att visa företagsamhet.
Ur övernaturligt.ifokus.se om kraftdjurens betydelse:
Kanin och hareMakt, hjältemod, överflöd, växlingar och cykler
I den kinesiska zodiaken är kaninen det mest fördelaktiga tecknet. De som är födda i kaninen ska ha stor makt. I många kulturer anses kaninen vara en skapelse av månen med feminina energier. Detta innebär förmågan att se de olika cyklerna och växlingarna i naturen.
Jag jobbar fortfarande på mina blockeringar jag har så det här känns som ett litet budskap att raska på lite :)
Eklundshoflunch
Jag och Ellen åt lunch på Eklundshof idag. Det är bredvid vårt jobb och hon kände in en ande där förra gången hon åt lunch. Eftersom vi båda är intresserade av andar så tänkte vi att det kunde vara intressant att se om vi kunde snappa upp någonting tillsammans.
Vi kände av en äldre medelålders kvinna båda två som vi uppfattade väldigt lika. Det kändes som att hon tittade till stället hela tiden och att hon var väldigt mån om att allt skulle gå rätt till och att alla hade allt de behövde och mådde bra. Jag fick ett tryck över bröstet och lite ont på en punkt runt hjärtat när jag började prata om henne som gick över strax efter att jag sa det högt. Ellen fick namnet Britta till sig så det är vad vi kallar henne. :) Det kändes som att hon var högste kallskänka eller något, att hon tillhörde köket men hade ansvar och bestämmande över hela köket och dess personal. Jag kände först av henne utanför fönstret där vi satt som att hon kollade in för att se vilka som var där. Sedan kom det en större grupp och gick in och då kändes det som att hon vände huvudet och gick efter dem. Lite senare var det som att hon stod strax innanför öppningen till restaurangen med händerna knäppt bakom ryggen och övervakade allt. När det var full rulle och lunchrush så kände båda vi att hon också var igång mer och gick runt och in i köket och inte alltid i restaurangen. Mot slutet av vår lunch kände vi inte av henne längre så kanske hon var nöjd och kände att hon inte behövde vara där just nu. Det pirrade över hela kroppen som bara den när vi kände in den här kvinnan. Det kallas spiritual chills, och jag får det jättemycket när jag pratar om intuitiva saker, som detta är ett exempel på.
Vi tycker om "Britta"!
Så en riktigt intressant (och god!) lunch helt enkelt. Nu vill vi besöka en massa hemsökta slott och herrgårdar :D
Vi kände av en äldre medelålders kvinna båda två som vi uppfattade väldigt lika. Det kändes som att hon tittade till stället hela tiden och att hon var väldigt mån om att allt skulle gå rätt till och att alla hade allt de behövde och mådde bra. Jag fick ett tryck över bröstet och lite ont på en punkt runt hjärtat när jag började prata om henne som gick över strax efter att jag sa det högt. Ellen fick namnet Britta till sig så det är vad vi kallar henne. :) Det kändes som att hon var högste kallskänka eller något, att hon tillhörde köket men hade ansvar och bestämmande över hela köket och dess personal. Jag kände först av henne utanför fönstret där vi satt som att hon kollade in för att se vilka som var där. Sedan kom det en större grupp och gick in och då kändes det som att hon vände huvudet och gick efter dem. Lite senare var det som att hon stod strax innanför öppningen till restaurangen med händerna knäppt bakom ryggen och övervakade allt. När det var full rulle och lunchrush så kände båda vi att hon också var igång mer och gick runt och in i köket och inte alltid i restaurangen. Mot slutet av vår lunch kände vi inte av henne längre så kanske hon var nöjd och kände att hon inte behövde vara där just nu. Det pirrade över hela kroppen som bara den när vi kände in den här kvinnan. Det kallas spiritual chills, och jag får det jättemycket när jag pratar om intuitiva saker, som detta är ett exempel på.
Vi tycker om "Britta"!
Ellen kände av en barsk medelålders man också med mörkt krulligt hår. Hon fick kraftigt ont i huvudet när hon kände av honom. Jag kände inte av honom alls men när vi pratade om honom så fick jag namnet Erik uppoppande i huvudet. Ellen sa då att direkt efter att jag sa det fick namnet Sparre i huvudet. Väldigt roligt! Så vi kallar honom Erik Sparre :) Vi googlade upp namnet och fick typ en enda person som träff på hela Google. Erik Sparre, född på 1550-talet och dog på 1600-talet genom halshuggning. Det kändes lite för tidigt för att vara "vår" Erik Sparre, men vem vet!? Roligt att jag fick Erik i huvudet och hon Sparre som svar i sitt huvud i alla fall.
Vi avslutade lunchen med att gå till ett mindre hus de har på gården efter att Ellen tycks sig se en pojke i ett av fönstrena. När vi gick där runt huset så kände vi båda oss väldigt hemma. Det var verkligen som att det var vårat hus och det var så mysigt att gå där. När vi kom till baksidan så stannade båda upp och sa typ samtidigt "vad har de gjort här?!". Haha! Det var en buske på baksidan och rätt kalt annars men det kändes som att busken var ju helt malplacerad och det saknades någonting där på baksidan. Vad vet jag inte men det saknades definitivt någonting och det var inte så som det skulle se ut alls.
Så här såg det ut bakom huset.
När vi sedan gick bort från gården och ut på vägen som går ner mot vårt kontorsområde så kändes det som att gå ut ur en scen eller nåt. Nu var vi i nutid igen, så himla konstigt. Vi kände precis likadant.
Så en riktigt intressant (och god!) lunch helt enkelt. Nu vill vi besöka en massa hemsökta slott och herrgårdar :D
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
-
D et här inlägget kommer vara rätt personligt och jag kommer inte att berätta hela bakgrunden men de som känner mig vet hur jag mått och and...
-
Idag kom de stenar och pendel jag beställde i veckan. Så nöjd med dem! Det blev månsten som pendel. Vi verkar tycka om varandra. 🥰 Övriga s... -
Hej allihopa! I söndags fick jag mitt nya diplom. Reiki 2-kursen avklarad och jag är nu reikiterapeut och kan, om jag vill, nu ta betalt fö...