1111

Nu när jag kollade in på bloggen för att se mitt förra inlägg så såg att besökarantalet var på exakt 1,111. Änglanummer 1111 står för "Spiritual awakening". Tjooo! Hoppas att många saker kan bli lättare nu.

Shamansk behandling - och mitt kraftdjur!!

Det här inlägget kommer vara rätt personligt och jag kommer inte att berätta hela bakgrunden men de som känner mig vet hur jag mått och andra personliga saker som ligger till grund till detta inlägg.

Idag var jag på min första shamanska behandling (eller första var egentligen den för ett år sedan där när jag utforskade tidigare liv, men det här var lite annorlunda).

Jag har fått nog på hur jag mått de senaste åren efter att min son föddes och bestämde att en shamansk behandling inte kunde sitta fel efter min reiki i fredags. Jag berätta om min förlossning för Helena och att jag mått dåligt sedan den var. Efter diskussioner så trodde hon att det var något som hände vid förlossningen som triggade igång allting för mig så hon reste med sin guide för att se vad de kunde hitta.

När hon kopplade upp sig "shamanskt" så kände jag en värme mot pannan som att någon stod ovanför mig och höll en värmelampa mot mig. Tänkte först att det kanske var reikin som drog igång men det brukar kännas direkt mot hjässan, och inte mot pannan så, men reikin gör ju lite som den vill och behöver och jag tänkte inte mer på det.
Tydligen så hade mitt kraftdjur dykt upp direkt och varit alldeles till sig från början. En häst! En stor svartbrun häst med vit bläs. Hur häftigt är inte det? En riktigt stor och maffig häst tydligen, som en mustang sa hon. Wow. Äntligen vet jag vad mitt kraftdjur är! :D

Helena hamnade i förlossningssalen. Hon såg mig helt panikslagen och såg hur jag väldigt motvilligt lämnade Benjamin när jag rullades iväg till operationssalen. I all panik och längtan så såg hon en del av migsjälv följa efter honom ut ur salen och lämna mig. En sorts ljusvariant av migsjälv. Hon följde efter den och in i en annan sal/rum (antagligen rummet på BB) och där stod jag och lutade mig över Benjamin med ögonen helt fixerade på honom. Jag lämnade honom inte med blicken. En del av mig själv hade alltså lämnat min kropp och lämnat ett hålrum bakom sig. Inte bra.

I samma veva som min son föddes så avled en gammal dam på sjukhuset. Hon hade varit rätt förvirrad, ledsen och framförallt ensam när hon dog (antagligen dement). Ingen av hennes anhöriga var med i det ögonblicket. Hon hade irrat omkring lite grann när hon träffade på mig. En varm och snäll person, hade hon tänkt, och eftersom det fanns plats efter att jag lämnat iväg en del av mig så hade hon tagit den platsen. Igen, inte bra. Hon hade varit en rätt vresig och lättirriterad dam vad Helena uppfattade det som. Så hennes humör har påverkat mig genom dessa tre år och antagligen orsakat denna extra ilska och ångest som jag själv upplevt.

När Helena och guiderna tog bort henne så hade hon motvilligt lämnat. Hennes mamma mötte henne i ljuset till slut och de lovade damen att hon skulle få en egen, yngre kropp om hon lämnade min (eftersom vi återföds). Efter det så lämnade hon mig. De fick ut henne genom min rygg och efter att hon kommit ut så klev min häst fram och vaktade med bestämt uppsyn så ingenting annat tog sig in innan vi kunde fylla på med mina saknade riktiga delar. Jag lutade mig tydligen lite mot honom också. Fint! 💗

När de skulle hämta hem mig så var det lite motstånd också. Ljusvarianten av migsjälv ville inte lämna Benjamins sida. Jag vägrade tro på att jag inte hade en kropp och blev högst förvånad när jag försökte lyfta upp honom och mina händer bara gled rakt genom honom. Jag hade inte känt av tiden där alls och trodde att det fortfarande var september 2016. Helena förklarade att den varianten av mig fortfarande skulle se Benjamin varje dag och när den insikten slog till så gick jag med på att följa med.
De tog med mig upp till den övre världen där jag fick healing. Massor av healing. Jag tror att det var där som även Benjamin var med. Hennes guide hade gått fram till honom och sagt mjukt "nu är det dags att göra det där som vi pratade om förut" och Benjamin hade sagt typ "okej" glatt och tagit ur en ljusboll ur sitt hjärtchakra och gett guiden. Den var också en del av mig som hade fastnat i honom. Så Benjamin har också haft en del av mig i sig. Stackarn, inte undra på att han är som han är gullet.
Helena hade frågat om Benjamin behövde någon healing eller liknande men de hade sagt att det behövde han verkligen inte. Så skönt att höra! Han hade varit så härlig där uppe sa hon.

Helena fick även åka till ett ställe där en ängel bor. En rätt tragiskt plats sa hon för där är människors livsgnista. Folk som haft problem och förlorat sin livsgnista - det är där de är. Ängeln hade frågat vad hon ville och bad om Malin livsgnista. Hon hade fått den och sedan frågat om hon inte kunde ta med sig fler till andra personer, eftersom det är så tragiskt att de ska vara fast där, men det skulle ta alldeles för lång tid att hitta dessa personer så hon fick min helt enkelt. Hon placerade den i mitt hjärtchakra där den hör hemma.

I operationssalen, sa hon senare, hade hon också fått heala lite folk. Alla som var med i operationssalen fick en liten kristall i hjärtchakrat, varenda person. Hon sa att Patrik var med i den sal hon såg också (det var han inte i den verkligen för han var på BB med Benjamin då) så han hade också fått en. Hon var lite förvånad själv över hela förfarandet att alla i salen skulle få en kristall, men det var tydligt att det var det guiderna ville och tyckte behövdes.

När hon rest klart så hade hon en sten som hon tog mot mitt hjärtchakra och blåste på (riktigt varm luft). Sedan mot kronchakrat. Det var mig själv som hon blåste in, de delar som fattats. Sedan blåste hon mot stenen mot hjärtchakrat igen och slutligen mot pannan. När hon gjorde mot pannan så kändes PRECIS som den där varma känslan jag fick i början när hon kopplade upp sig. Helt sjukt vad likt det var. Det var olik den första gången hon blåste också. Hon sa efteråt att det var hästen, mitt kraftdjur, som hon blåste in då. Eftersom den hade varit med mig hela tiden och stått och grejat med mulen mot mig så var det nog den jag kände mot pannan där när hon kopplade upp sig. När vi reste första gången, ett år sedan för tidigare liv, så hade den inte dykt upp eller visat sig så den var extra glad över att få vara med nu.

Hon avslutade med att blåsa mellan bas- och sakrala chakrat. Typ där livmodern är. Det roliga här är att innan hon ens hade kommit dit så kändes konstigt i nedre magen som att något petade eller fladdrade där inne. Hon sa att det hade bildats ett ärr där (inte fysiskt ärr, men psykiskt kan man väl säga) efter förlossningen. En trollslända med rödorangea lysande vingar hade kommit och velat hela det. Ett medicindjur alltså. Det var den hon blåste in där vid livmodern. Efter att hon var klar så kändes det som ett varmt lätt tryck över magen där hon haft stenen. Det var verkligen som en liten varm sten var kvar där tills jag satte mig upp några minuter efter.

Hästens betydelse och vad det ville framföra framförallt var frihet. Att jag ska känna mig fri i att göra saker och inte känna mig instängd. Det är precis vad jag behöver! Jag känner mig instängd hemma och när jag väl gör saker så känns det som att jag behöver skynda mig hem och orolig för hur det går hemma. Knappt någon gång har jag behövt skynda mig hem eller det inte gått bra utan mig så det är helt oförfogat tankemönster. Jag hoppas att hästen kan få igenom det. Jag ska tänka och jobba på det själv.
Det jag kan göra själv nu är att ge migsjälv reiki och även en liten uppgift som jag ska få på mailen. Det utgår i att rensa andra personers energier från mina. Jag ska vara uppmärksam på om personer från förr dyker upp på konstiga sätt inom några dagar/veckor och då notera det. Resten av instruktionerna kommer i mailen.

Både jag och Helena tyckte att det var konstigt att man inte märkt den där kvinnan som varit hos mig så länge tidigare genom reikin bl a. Guiderna sa att hon hade gömt sig riktigt bra och inte velat bli upptäckt. Hon hade gillat reikin och känt sig bättre själv genom den. Hon frågade också varför vi inte märkt detta i januari när vi reste till tidigare liv men svaret var enkelt att "Era intentioner då var att göra tidigare liv". Det var det som var rätt då. Jag har tänkt mycket på mina tidigare liv och är glad att jag gjorde dem så inga illa tankar där.

Den där isande känslan jag haft i luftrören i bröstkorgen kan nog ha att göra med detta med. Jag har inte känt något av det på någon dag vad jag kan missminna mig, men sedan behandlingen började och även nu på kvällen, så har jag känt av det väldigt mycket. Speciellt under hennes resa när allt drogs ur mig och sattes tillbaka i mig.

En väldigt intressant och förhoppningsvis resultatgivande behandling alltså. När jag kom hem så kände jag mig lugnare och framförallt gladare än på länge. Jag hoppas innerligen att det kommer hålla i sig och jag ska ge migsjälv reiki lite varje dag. Tänk om detta verkligen kan vara den saknade pusselbiten och jag kan hitta tillbaka till mitt gamla jag igen. Hon trodde också att detta kan göra att saker flyter på lättare i mitt liv. Med rätt intentioner så kommer det nu att inte finnas lite mycket hinder. Jippi!

Intressant reikisession

Jag har mått rätt så sisådär sedan reikikursen och inte fokuserat på reiki alls tyvärr. Först var det utrensningen som alltid är rätt påfrestande, och efter det blev jag förkyld med en rejäl hosta, som säkerligen också var utrensning, och sedan har det var andra privata saker som påverkat mitt liv så jag har inte ägnat mycket tid alls till reikin faktiskt. Därav mitt avbrott i bloggen här.

Sedan min förkylningen så har jag haft en isande känsla i luftrören mitt i bröstet, men efter att det inte gav med sig efter att hostan gjorde det så bokade jag in en reikisession till idag. Vilken halvtimme det blev :)

Det första som Ellen fick till sig var en rädd liten kanin/hare som var vid mig. Hon lugnade den och sa att allt skulle bli bra. Den var inte vit utan lite spräcklig och jättemjuk och fluffig. Det påminner mig om den kanin jag såg framför min inre syn innan min trumresa i augusti. Vi kom fram till att det nog ÄR mitt kraftdjur. Yay! Känns jättekul.

Det hon hittade i luftrören var som en metalltråd som satt fast inifrån bröstkorgen, upp genom halsen och ut genom käken på höger sida. Jag har ju känt att det ilat hela upp genom halsen så det var ju riktigt slående. Efter att hon dragit bort den blev det som en stor isande klump där istället sa hon. Riktigt isande kall så det gjorde nästan ont att ha händerna där tydligen. Jag kände själv en väldig kyla stundtals från hennes händer och stundtals så fluktuerade dem i väldig värme. Det kändes som att luftrören vibrerade på ett konstigt sätt två gånger och det lär ha varit när hon drog ut metalltråden.
Efter att hon fick bort den stora isande klumpen så fyllde hon på med ljus där. Kaninen var tydligen med där, ivrigt ifyllandes. :)

Hon satte sedan händerna på min högra höft. Hon höll där rätt länge och ju längre hon höll händerna där desto svårare fick jag att ligga still. Det var som ett oerhört pickande och stickande inifrån. Det gjorde inte ont, men rätt obehagligt. Hon kände som en stor luftbubbla som expanderas och till slut spräcktes. Det var en stor energiblockering som släppte helt enkelt.

Efter berättade hon att hon starkt fått känslan av att allt jag jobbat med de senaste åren (det har varit rätt omtumlande tre(-ish) år för mig) inte grundar sig i något som hänt mig i det här livet, utan det är tidigare livs svårigheter som fortfarande sätter sina spår. Hon trodde att jag säkert levt många liv (som även Helena från Willow också sagt) och nu är det dags att tag i dem. Så jäkla spännande! Jag känner ju hela tiden som att det är något jag ska göra och ta tag i men det blir aldrig riktigt bra vad jag än gör känns det som. Under reikin idag så satt jag med Ellen och Ellens reikiguide och skrev på ett papper (alltså i ett annat plan, Ellen såg det för sin inre syn). Jag skrev ner orsaker till dessa svårigheter tydligen och det var bl a att jag antagligen förlorat ett barn i ett av mina tidigare liv. Jag har nu bokat in en Shamansk behandling hos Helena på Willow om en vecka för att se om det kan hjälpa. Ska bli så otroligt spännande! När vi pratade om det här så fick jag sådana spiritual chills! Hihi.

Efter reikin fick jag dra två kort. Ett för där jag är just nu, och ett dit jag är på väg. Så himla slående så det är ju skrattretande!

The Fee Lion - det är här jag är, reversed reading

The Oak Men - det här hit jag ska, igen reversed reading.

De underbart fina korten är The Faeries Oracle av Brian Froud.