Jisses vad taggad jag var inför detta. En och halv timme hos Helena
(willow.se) för att genom medition ta reda på vad jag gått igenom i
någon av mina tidigare liv. Så förväntansfull och nyfiken inför vad som
skulle komma fram.
Jag bestämde mig för att ta reda på vad som
hänt i mina tidigare liv för att kunna underlätta relationen mellan mig
och min son som är väldigt mammig. Jag berättade en kort bakgrund för
henne och så fick jag ligga på en mjuk brits medan hon höll min hand och
gled ner i meditation. Själv låg jag bara där och hade det avkopplande
och skönt i tjugo minuter.
Inte bara ett liv utan två hade trätt fram som möjlig orsak till bandet mellan mig och min son.
I
första livet var jag kvinna på 1500-talet i norra Italien. Jag var
högst upp på en hög kulle/litet berg som användes som utkiksplats. Jag
satt på en häst och tittade ner. Man kunde se soldater på hästar långt
ner på en stig. Det var skog runtomkring och väldigt brant. En
serpentinstig fanns för att lättare kunna ta sig upp och ner på. Vi
börjar ta oss ner när min häst blir skrämd av något stort djur (som jag
tror var en björn). Hästen börjar skena och tar den branta vägen ner för
berget genom skogen. Kvinnan slår huvudet i en stor gren och ramlar av
hästen, som i sin tur fortsätter utan mig. Hon bryter foten på något
sätt också i fallet. På grund av huvudskadan tappar hon medvetandet och
blir liggandes där en bra stund. När hon vaknar till inser hon att foten
är illa bruten med benpipan vid vristen utstickandes. Trots detta är
enda valet att ta sig ner så krälandes och långsamt tar hon sig ner för
branten. När hon närmar sig botten kommer en grupp män ridandes mot
henne. I täten är hennes älskade (som i mitt nuvarande liv är samma själ
som min son). De hade sett att hennes häst kommit hem utan henne och
blivit oroliga och tagit sig ut för att leta efter henne. De rider
hemåt, vilket visar sig vara en stor stenborg med vallgrav och allt.
Fint ska det vara! Såret på huvudet plåstras om och dåtidens läkekonst
får lappa ihop foten så gott det går. Mannen hon lever med blir
överbeskyddande och beordrar henne att vara inomhus så mycket det går
och aldrig mer ge sig av på egen hand. Kvinnan haltar resten av sig liv
men lever ett långt liv dock inte lika lycklig efter att få spendera så
mycket tid inomhus.
I det andra livet som kom fram var jag
återigen en kvinna (förklarade mig som späd och söt i en mycket fin
ljusblå sari med silverdetaljer) men bodde nu i Indien. Hon var en av
fruarna till en sultan och bodde på palatset. Hon hade en fallenhet och
intresse för kryddor och skapade egna kryddblandningar. Sultanen verkade
särskilt förtjust i just denna fru för hon hade fått ett eget litet kök
där hon kunde pyssla med sina kryddor. Hon verkade vara rätt naiv men
nöjd med sitt liv på palatset och plats i livet. Hon hade en väldigt
nära kontakt med sin syster, som i nuvarande själ är min son. Systern
var också bortgift men relativt nöjd med sin tillvaro även hon. De
träffades så ofta de kunde och systern var ofta med i köket när kvinnan
meckade med sina kryddor. Hon var ofta ute och plockade örter och
liknande för sina köksäventyr. En dag gick hon lite längre från
palatsets murar och blev då överfallen av brittiska soldater. Hon blev
brutalt våldtagen och tillslut strypt. 😥
Kommer inte ihåg om det var sultanens folk eller systern som hittade
henne men systern blev aldrig mer sig likt och saknade sin syster
otroligt resten av hennes liv.
Efter att fått veta detta om den
indiska kvinnan så guidade Helena mig i en meditation (som jag inte är
så bra på alls så här får det bli träningsläger) där jag fick göra henne
fin igen. Jag tvättade såren, klädde henne i en grön sari och omgav
överkroppen med små fina blommor. Platsen jag valde var under ett
äppelträd i en trädgård. Det var det fridfullaste jag kom på. Denna
"ritual" gör man för att kunna släppa taget om det sorgliga från detta
liv. Jag kommer på mig själv att tänka på kvinnan (eller mig själv i
detta liv blir det ju) men då tänker jag nästan jämt på bilden av henne
jag har från trädgården med blommor runtom.
Helena klippte även
ett väldigt starkt band som band fast Benjamin till mig. Det var
alldeles för starkt knutet och behövdes lite utrymme. Det tog två dagar
efter att jag var där som jag såg Benjamin plötsligt leka själv i hallen
tyst medan jag lagade mat. Detta hade nästan inte hänt tidigare och
det blev lite lite bättre efter den här sessionen faktiskt. Han är
fortfarande mammig och det kan ju barn vara utan att det behöver bero på
något men innan var det lite för jobbigt. Så tack Helena för detta!
Det
roliga med dessa liv är att de passar in på flera punkter i mitt
nuvarande liv. Jag äääälskar slott och herrgårdar och allt däremellan.
Jag har alltid haft stor respekt för hästar och nästan varit lite rädd
för dem. Bakning är en stor hobby och något som jag gärna gör
tillsammans med min son. Jag skulle gärna vilja ha ett stort härligt kök
med köksö och i gammaldags stil. När jag tänker på det kök som fanns i
Indien så tänker jag mig ett gammalt stenkök med en öppning där man
enbart ser grönska utanför. I öppningen kommer gröna klätterväxter in
och i taket hänger diverse attiraljer. Så himla mysigt!
En dag får jag nog ett sånt kök 💗
Jag heter Malin, 34 år, och bor utanför Uppsala med man och son. Jag har nu slutfört reiki steg 2 och kan nu klassificera mig som reikiterapeut. Denna sida är till för att samla alla de saker som händer kring mig gällande reikin och allt spirituellt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1111
Nu när jag kollade in på bloggen för att se mitt förra inlägg så såg att besökarantalet var på exakt 1,111. Änglanummer 1111 står för "...
-
D et här inlägget kommer vara rätt personligt och jag kommer inte att berätta hela bakgrunden men de som känner mig vet hur jag mått och and...
-
Idag kom de stenar och pendel jag beställde i veckan. Så nöjd med dem! Det blev månsten som pendel. Vi verkar tycka om varandra. 🥰 Övriga s...
-
Hej allihopa! I söndags fick jag mitt nya diplom. Reiki 2-kursen avklarad och jag är nu reikiterapeut och kan, om jag vill, nu ta betalt fö...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar